Upp och ner, ner och upp
Man skulle nästan kunna säga att jag åker i en bergochdalbana nu för tiden. Det är spännande, men ibland vill man hoppa av. Men mest vill man bara veta och vara sådär glad man är när man åkt in i mål igen och springer och ställer sig i kön för en runda till.
Sen sist har det inte hänt mycket, men varit upptaget. Jag har varit Abbevakt i Malmö, praktiserat, haft case, mittbedömning, festat, och praktiserat igen.
Mittbedömningen gick hur bra som helst. Kände mig faktiskt riktigt grym när jag gick därifrån. Det här kan nog fungera sen i januari tänkte jag till och med. Så nu för tiden sträcker jag lite extra på mig på praktiken och pvkar, droppar, kadar, medicinar och informerar, dokumenterar, rondar och rapporterar.
Imorgon har jag äntligen en C-tur så jag kan få sova mer än 4 timmar. Ni kan tro att jag tänker sova sova sova. Det ska bli så skönt, för jag är så trött.
Sjuk har jag varit med, feber (mitt under bedömningen, totalgeggamoja i hjärnan) täpptnäsa, halsont, och allmän sjuklighet. Så jag har tyckt synd om mig och många gånger sagt "jag är sjuuuuk".
Men nu är jag frisk igen och har det bra.
