ovetandes

Idag har jag varit i stan i hur många timmar som helst. Verkligen många många många timmar. Jag har varit i varenda affär i kristianstad minst fyra gånger. Var gång jag varit i affärerna har jag provat massor med nya saker. Men som vanligt har ingenting dugit, passat eller varit rätt helt enkelt. Jag pratade med syrran en stund för att få ut min frustration, vi kom fram till att jag hade gjort en så kallad "Matilda". Att göra en "Matilda" innebär att man inann man åker ner i stan skapar sig en bild i huvudet om hur det ska vara. Sen hittar man inte det och INGENTING annat duger. Min bild som jag hade i huvudet var en super duper fin klänning från Indiska. Som varken finns i Malmö eller Kristianstad bara hånandes på internet. Vilket innebär att allt går åt skogen. Jag hittade en vanlig jeans kjol på KappAhl som jag tänkte kunde duga, men den ena storleken var för stor och nästa var för liten och jag hittade ingen snygg tröja att ha till. Så hittade jag en turkos kjol på H&M men den kändes liksom inte rätt. Lite för mycket Beach 09, fladdrig och sådär. Uppgiven och ledsen och förbannad och trött och sur och huvudvärkig och besviken och trött och trött och trött bestämde jag mig för att åka hem. En affär till sen åker jag hem. Så jag bestämde mig för att vända på att göra en "Matilda". Istället för att föreställa mig hur det skulle vara så föreställde jag mig hur det absolut inte fick bli, dvs jag går dit naken. Så med skräcken och den hemska nakenheten jagandes bakom mig begav jag mig till den sista affären för femte gången. Hittade 5 möjligheter, gick in i provrummet och kom snabbt fram till att den där.. ja kanske.. hm.. egentligen.. ja.. jo.. eller?... så jag mmsa min syster för ett godkännande. Och ja nu sitter jag här med bröllopskläder brevid mig och jag slipper vara naken på min systers bröllop. Det känns ganska bra faktiskt.