Så här bra sjuksköterska kommer jag bli..

Igår spenderade jag kvällen hos kusin S. VI glodde på tv och snacka mest skit. Så plötsligt hör vi en smäll en tjutand ljud och sen en smäll till. Kusinen bara "va va det? krokade någon?" Jag: "äsch det var inget, skit i det. Det hördes ju knappt". Kusinen sket inte i det. Hon tittade ut genom fönstret. När hon gör det utbrister hon, men det brinner ju. och rusar ut med mig i släptåg. Hon hinner en bit förväg. Det är nu mina sjuksköterske skills kommer fram. Detta ekar i sjuksköterskan Saras huvud: "åh nej åh nej åh nej åh nej åh nej åh nej, jag borde veta vad jag ska göra, jag borde veta. jag vet inte vad jag ska göra. jag vet inte."  Jag springer bort mot röken och elden, när jag närmar mig ser jag vad det är och då tänker jag: "Puh, det var bara en bil som brann och polisen är redan här."  Visst det är ju bra att jag inte vill att folk ska vara skadade eller så, men borde jag inte ha lite mer förtroende för mig själv och mina skills vid det här laget? Näst sista kursen innan terminen var slut var....Akutsjukvård. Haha men den där det är upp till mig känslan som kommer över en, den är faktiskt inte att leka med. Känner verkligen att man har ett ansvar om det skulle hända något. Lite lagom läskigt faktiskt. För oavsett hur utbildad man är, vad tusan kan man göra om man inte har tillgång till några som helst "verktyg".
Iallafall tyckte kusinen det var spännande så som två nyfikna i en strut människor stod vi och tittade på när de släkte de två bilarna som brann. Undertiden skvallrade vi vidare det väldigt lilla vi visste till andra grannar som kom ut för att se vad som hände och pratade med en sydsvenskanarbetare, fast vi visste som sagt ingenting om något så han slösade nog mest tid hos oss.


Men skit i det nu för jag har varit på NICKELODEONDAGEN!! Det var intressant. Vi sjöng Ja må han leva för svampbob fyrkant (och inte tvättsvamp fyrkant som jag kallade honom hela fredagen) dansade med honom när han stod på scenen. Imponerades av en 9 årig tjej som vann nickelodeons talangjakt och lyssnade på EMD (oh yeah...) samt Amy Diamond. T hoppade i hopptorn och A somnade i pappans famn. Jag tror att T och A hade en bra dag där. Vilket ju är viktigast. Men jag måste säga att jag trodde det skulle vara häftigare. För det första, Stor Torget, Hallå?!? Folkets Park much bättre. Jag trodde man skulle kunna träffa svampbob tillexempel, kanske ta ett foto med honom eller något. Haha jag ville så gärna ha ett foto med svampbob!!! Nej men tänk T som sett fram emot det så.. och så bara är han på en scen högt uppe långt borta och hoppar och skuttar samt kastar ut presenter i publiken dvs till de 30 närmaste och ingen annan. Usch nu känner jag att jag låter som en gammal bitter tant. Det ska jag genast sluta med. Herregud det var nickelodeondagen Sara, skärp dig.

Innan vi begav oss dit var vi hos gamla mormor och käka lunch, sen följde hon med ner i stan. Vi tog bussen till Folkets Park där vi träffade bamse och barnen fick ge honom en kram. Sen kom vi på att vi åkt fel och togdå bussen till Stortorget istället.  Efter nickelodeondagen var slut mötte vi upp mamma och pappa och gick ner mot Gustav Adolfs torg. Där intog vi lite middag och sen var det dags att åka hem igen. Klockan var mycket och vi var alla super trötta. Det var en nice dag helt enkelt. Fram för mer nicea dagar!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0